Barndom
Lördagen den 11 november 1882 omkring klockan 17.00 nedkom kronprinsessan Victoria med kronprins Gustafs äldste son. Vittnen var statsminister greve Arvid Posse och utrikesminister friherre Hochschild med deras respektive fruar. Strax därefter meddelades prinsfödseln på Artilleriplan, och salut avlossades med 42 skott. Hertigen av Skåne, prins Oscar Fredrik Wilhelm Olaf Gustaf Adolf döptes i Vita Havet på Stockholms slott den 25 november samma år, av ärkebiskop Anton Niklas Sundberg, i vatten som påstods vara hämtat från floden Jordan i dåvarande Palestina. (I själva verket var det vatten från slottets egen brunn, hämtat på order av ärkebiskopen). Deltog vid altaret gjorde även biskopen i Karlstads stift, C. H. Rundgren samt ordensbiskopen Fr. Grafström. Som paradvagga åt den nydöpte prinsen, hade man från de historiska samlingarna i Nationalmuseet hämtat Karl XII:s vagga.
Louise Rinman var kronprinsbarnens sköterska, och kallades av dessa för ”Vass”. Den första guvernanten var mamsell Ida Borin, men hon avlöstes 1890 av informatorn doktor Carl Svedelius. I träslöjd hade prinsarna undervisningsrådet Hjalmar Berg.
En stor del av barndomens somrar tillbringades antingen på Tullgarns slott eller också på slottet Mainau hos morföräldrarna. Farmor drottning Sofia lät ofta skicka efter prinsarna till Ulriksdals slott som var hennes favoritresidens.
Utbildning
Vårterminen 1902 skrevs arvfursten in på Uppsala universitet. Hans lektorer var historikern Harald Hjärne, den skytteanska professorn statsvetaren Simon Boëthius, nationalekonomen David Davidsson, och arkeologen Oscar Almgren. Från denna tid kommer de omtalade bronsålderfynd som hertigen av Skåne fann i utgrävningen av Hågahögen, numera på Statens Historiska Museum.
Gustaf VI Adolf talade fyra språk flytande: svenska, engelska, franska och tyska. Han läste även italienska helt obehindrat och förstod latin.